I livet har man val, vissa enkla och vissa svåra.
Nu är det ett sånt där svårt.
Jag vet inte vad jag vill, jag vill inte tänka.
Jag vet att jag inte vill ha det såhär, men jag kan heller inte tänka mig ett annorlunda liv än det jag har nu.
Jag tror inte jag kan ha rutiner, eller jag har rutiner men bara inte bra.
Jag tror inte jag kan ändra mig till något bättre, för jag är som jag är.
För även om jag bestämmer mig för något så är det något som säger nej, det är något som får mig att backa.
Jag vet inte varför det är så och jag vet inte hur jag ska få bort det.
Man måste satsa helhjärtat på det man vill förändra, och jag antar att jag inte gör det då.
För jag tror inte jag vill ändra på mig för min skull, iallafall inte än, utan för andras skull.
Även om att allt detta handlar om just mig.
För jag har svårt att tänka på problem, jag är den där som gömmer sig för problemen och hoppas på att dom försvinner. Trots att jag i själva verket vet att det bara gör det värre.
Och hur medveten jag än är om allt det här, så går det inte att ändra på det...
Iallafall inte allting på en gång.